Kan ju börja med att säga god jul! Även om jag själv inte tycker om julen eller har haft en så bra jul så hoppas jag att ni har det iallafall. Vaknade med hög feber och gick upp och spydde det första jag gjorde. Somnade sedan om till halv fyra ungefär så missade halva Kalle anka. Gick dock upp då och såg klart resten. Efter det var det dags för julklapparna. Hade egentligen sagt att jag inte vill ha några i år men fick bland annat 1500:- i presentcheckar på Visby Strövet av Kent. Åh han är för snäll, orkar inte. 

I måndags beställde jag lite kläder från Gina Tricot, bland annat beställde jag en BH/bustier som jag ska ha på nyår. Kommer därför inte visa bild på den. Ska nämligen försöka ta bild på hela nyårsoutfiten nu i mellandagarna så jag kan lägga upp den här. Dock så tänkte jag visa bilder på allt annat jag beställde (förutom ett par byxer då kamarebatteriet dog, och jag är för lat för att ta en bild nu.) För er som är intresserade så var det de här jeansen. 

Tänkte skriva ett inlägg om mitt 2012, men har nu suttit här i ungefär 20 minuter och märker att det inte kommer gå. Hela året är bara ett stort frågetecken. Allting flyter ihop, vet inte vad som hände när o.s.v.Och eftersom jag varit värdelös på att blogga i år så kan jag inte heller gå tillbaka och ta hjälp av arkivet.

 

Har märkt att jag slutar blogga när jag börjar må lite bättre. Alltså går mitt bloggande i perioder. Med det konstaterat kan jag ju säga att jag mådde sämre än sämst det första halvåret av 2012. Var och vartannat inlägg handlade om hur jag försov mig och inte var i skolan. Jag vet ju själv att jag egentligen inte försov mig. Jag orkade bara inte. Ingenting kändes värt något längre och min dagliga aktivitet bestod av att ligga i sängen och gråta såfort jag fick chansen. Det är bättre nu, det är inte bra. Men bättre än det var då. Men jag vet också att det kommer komma tillbaka. Jag kan inte hjälpa det, som sagt det går i perioder. 

 

Med allt det ovanstående sagt (skrivet?) så önskar jag bara att 2013 blir ett så jävla mycket bättre år. Det bara måste bli så. 

 

Tänkte iallafall försöka komma igång med bloggandet snart (typ nu) men det är ju inte säkert att det kommer ske. Men jag ska försöka. 

 

Här i min älskade hörna tänker jag iallafall spendera resten av natten, troligtvis vaken. Det brukar bli så.

Jag saknar dig så jävla mycket pappa. Jag behöver dig mer än någonsin. Vill bara höra dig säga att allting kommer bli bra. Vill bara ha dig här. Vill bara få en av dina varma kramar. Vill bara se dina blå ögon skina upp när du öppnade dörren och såg att det var jag och min bror. Jag vill bara att du ska berätta för Kent hur stolt du är över honom att han klarade körkortet. Vill bara höra dig sjunga dina sjömansvisor ute i köket. Vill bara höra dig skratta. vill bara vakna upp av din godmorgon-sång. Vill bara se dig sitta i din fåtölj igen. Vill bara se "pappa ringer" på displayen igen. Vill bara höra dig andas. Vill bara att du ska finnas. Vill bara att du ska bränna köttbullarna igen. Vill bara att du ska möta mig vid bussen igen, även fast den bara låg 10 meter från din port. Vill bara att du ska be mig gå till affären för att köpa en tändare till dig igen. 

 

Jag saknar alla de där små sakerna man aldrig uppskattade, eller ens tänkte på. Det är dem jag saknar just nu. Det är dig jag saknar just nu. Även fast jag vet att du har det bra uppe i himlen där du sitter och dricker öl med din syster så kan jag inte låta bli att önska att du satt här. Precis bredvid mig. Just nu.